Att bli sjuk är aldrig planerat, men reglerna kring vad du får betalt – och av vem – är fastlagda i detalj. Arbetsgivaren betalar de första fjorton dagarna, Försäkringskassan tar vid dag femton, och karensavdraget är sedan 2019 en procentandel av veckolönen snarare än ett avdrag för en hel arbetsdag. Här reder vi ut hur systemet faktiskt fungerar, steg för steg.
Karensavdraget – inte längre en hel dag
Före 2019 gällde karensdagen, vilket innebar att du förlorade en hel dags lön vid varje sjuktillfälle. Numera kallas det karensavdrag och beräknas som 20 procent av din genomsnittliga veckolön. Det innebär att avdraget fördelas proportionellt mot hur mycket du faktiskt arbetar under den sjuka perioden, oavsett om du jobbar heltid, deltid eller har oregelbundna arbetstider.
Praktiskt fungerar det så här: om du tjänar 35 000 kronor i månaden är din veckolön ungefär 8 077 kronor. Karensavdraget blir då 20 procent av det, det vill säga cirka 1 615 kronor. Det dras en gång per sjukperiod, inte per dag.
Dag 2–14: Arbetsgivaren betalar sjuklön
Från och med dag två i sjukperioden – efter att karensavdraget är gjort – har du rätt till sjuklön från din arbetsgivare. Sjuklönen uppgår till 80 procent av din ordinarie lön, inklusive fasta tillägg. Arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön under de första 14 kalenderdagarna av varje sjukperiod.
Notera att det är kalenderdagar som räknas, inte arbetsdagar. En helg mitt i sjukperioden räknas in i de fjorton dagarna även om du inte hade jobbat den dagen.
Dag 15 och framåt: Försäkringskassan tar över
Från dag femton ansvarar Försäkringskassan för din ersättning i form av sjukpenning. Du måste då ha anmält din sjukdom till Försäkringskassan och lämnat in ett läkarintyg, vilket normalt krävs senast från dag åtta i sjukperioden.
Sjukpenningen uppgår vanligtvis till 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI), upp till ett tak som motsvarar 8 prisbasbelopp per år – år 2024 innebär det en maxinkomst på drygt 583 000 kronor för SGI-beräkning. Har du en högre lön kompenseras inte överskjutande del via den ordinarie sjukpenningen, men många arbetsgivare har kollektivavtalsenliga tilläggsersättningar som fyller upp mellanskillnaden.
Rehabiliteringskedjans tidsgränser
Försäkringskassan bedömer din arbetsförmåga utifrån en rehabiliteringskedja med fasta tidsgränser. Dessa avgör mot vilket arbete din förmåga bedöms.
Dag 1–90
Under de första 90 dagarna bedöms din arbetsförmåga mot ditt vanliga arbete eller annat arbete hos din nuvarande arbetsgivare. Du behöver alltså inte kunna utföra vilket arbete som helst på marknaden – bara arbete du rimligen kan utföra hos din arbetsgivare.
Dag 91–180
Från dag 91 utvidgas bedömningen till att omfatta andra arbeten hos din arbetsgivare. Om din arbetsgivare saknar lämpliga arbeten kan Försäkringskassan också beakta möjligheten till anpassning av befintliga arbetsuppgifter.
Dag 181–365
Efter 180 dagar bedöms din arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten på hela arbetsmarknaden. Det är en betydligt bredare bedömning och det är vid denna gräns som många sjukskrivna möter avslag på sin sjukpenning. Undantag finns om det finns medicinska skäl eller om en återgång till arbete hos arbetsgivaren bedöms som trolig.
Efter 365 dagar
Efter ett år med sjukpenning kan du i vissa fall beviljas förlängd sjukpenning på normalnivå eller på fortsättningsnivå (75 procent av SGI). Fortsättningsnivån gäller om Försäkringskassan bedömer att du ännu inte kan återgå till arbetet men inte heller uppfyller kraven för sjukersättning (det som tidigare kallades förtidspension).
Egenföretagare och andra undantag
Egenföretagare saknar arbetsgivare som betalar sjuklön. De har i stället rätt till sjukpenning från Försäkringskassan från dag ett (om de valt karensnivå 0) eller efter ett valbart antal karensdagar. Karensalternativet påverkar försäkringspremien och är något varje företagare bör se över löpande.
Även tidsbegränsat anställda och timanställda omfattas av sjuklönelagen, förutsatt att anställningen pågår och det finns ett inplanerat arbetspass som missas på grund av sjukdomen.
Att tänka på som sjukskriven
Anmäl sjukdom till arbetsgivaren första dagen. Kontakta Försäkringskassan senast dag åtta om du tror att sjukdomen varar längre. Begär ett läkarintyg från din läkare i god tid – utan det kan sjukpenningen stoppas. Och kom ihåg att det är din sjukpenninggrundande inkomst, inte din faktiska lön, som styr hur mycket du får från Försäkringskassan.
