De flesta vet att det finns ett orange kuvert och att pension är något man ska spara till. Men hur systemet faktiskt fungerar – vem som betalar vad, varför tjänstepensionen spelar en så stor roll, och vad som händer om du driver eget företag – är något färre har koll på. Det är dags att reda ut hur pensionen verkligen byggs upp.
Del 1: Allmän pension från staten
Den allmänna pensionen betalas in via det som kallas arbetsgivaravgift och egenavgift. Varje gång du får lön drar arbetsgivaren av 10,21 procent av din bruttolön och skickar det till staten som pensionsavgift. Dessutom dras 7 procent direkt från din bruttolön – pengarna syns aldrig på ditt lönekonto men räknas ändå som pensionsgrundande.
Den allmänna pensionen delas i sin tur upp i två delar:
- Inkomstpension – den största delen, som baseras på hur mycket du tjänat under hela arbetslivet. Pengarna placeras inte individuellt utan finansieras av dem som arbetar idag.
- Premiepension – en mindre del där du själv väljer fonder. Om du inte väljer placeras pengarna i Sjunde AP-fondens förvalsalternativ.
Det orange kuvertet, eller numera minpension.se, samlar ihop uppgifterna om just den allmänna pensionen. Det är en viktig källa, men den berättar bara en del av historien.
Del 2: Tjänstepensionen – ofta den största biten
Tjänstepensionen är det som din arbetsgivare betalar in utöver din lön. Det rör sig vanligtvis om 4,5 till 6 procent av lönen, ibland mer för den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Exakt hur mycket beror på vilket kollektivavtal du omfattas av – de fyra vanligaste är ITP (privat sektor tjänstemän), SAF-LO (privat sektor arbetare), KAP-KL (kommuner och regioner) och PA 16 (statlig anställning).
Det är här många underskattar pensionen. Tjänstepensionen kan stå för en tredjedel eller mer av den totala pensionen, ibland ännu mer för dem med höga löner. Ändå är det precis den här delen som syns sämst i vardagen – den dyker upp på minpension.se, men siffrorna varierar beroende på hur länge du jobbat och hos vilka arbetsgivare.
För dig som byter jobb ofta eller har haft arbetsgivare utan kollektivavtal kan tjänstepensionen vara betydligt lägre – eller helt saknas. Det är lagligt, men innebär att du bär hela pensionsbördan själv utöver det statliga systemet.
Del 3: Eget sparande – frivilligt men viktigt
Det tredje benet är det du sparar på egen hand. Tidigare var det populärt att nyttja avdragsgilla pensionssparanden (det gamla IPS-kontot), men de skattegynnade möjligheterna har begränsats kraftigt sedan 2016. Idag är det vanligaste alternativet ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring, där du sparar utan att få skatteavdrag men med schablonbeskattning istället för skatt på vinst.
Det egna sparandet är frivilligt och det finns inga krav på att ta ut det vid en viss ålder, vilket ger stor flexibilitet.
Vad händer om du är egenföretagare?
Egenföretagare – alltså den som driver enskild firma eller är delägare i ett fåmansbolag utan att ta ut en marknadsmässig lön – hamnar lätt i ett pensionsgap. Den allmänna pensionen beräknas på den inkomst du redovisar, och tjänstepension finns inte alls om du inte aktivt tecknar ett eget avtal. Det innebär att hela pensionen kan bli beroende av det du sparar privat.
Många egenföretagare som granskar sin prognos på minpension.se ser en siffra och tror att den är komplett – men för dem saknas ofta ett helt lager av pensionssparande som anställda får automatiskt.
Tre delar – men inte lika för alla
Systemet bygger alltså på tre pelare: allmän pension, tjänstepension och eget sparande. Det låter enkelt, men utfallet varierar kraftigt beroende på hur länge du arbetat, vilka arbetsgivare du haft och hur aktiv du varit med ditt eget sparande. Att förstå vilka delar som faktiskt gäller för dig är det första steget mot att kunna påverka dem.